Titel: Offentlig upphandling av ma?ltidstransporter- en fallstudie pa? Lerums kommunBakgrund: Lagen om offentlig upphandling, LOU, bero?r alla kommuner och statliga myndigheter. Lagen reglerar hur en upphandling ska ga? till; processen och vad kommunerna fa?r go?ra, vad de ma?ste go?ra och vad de inte fa?r go?ra. Lerums kommun omfattas av LOU och vid en kommande upphandling av en transporttja?nst fo?r ma?ltidsleveranser vill kommunen fo?rfatta ett fo?rfra?gningsunderlag som ga?r i linje med kommunens miljo?vision, utan att bryta mot reglerna som LOU innefattar.

Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder utvecklas och förÀndras i anpassning till Àndrade förutsÀttningar för revisorns arbete. En analyserande granskning, analytisk granskning, har under senare Är fÄtt en allt större betydelse under alla faser av revisionen. Analytisk granskning kan vara ett effektivt sÀtt för revisorn att granska tillförlitligheten i kundens redovisningssystem och riktigheten i Ärsredovisningen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge innebörd Ät begreppet analytisk granskning ur ett revisorsperspektiv och att utreda hur revisorn anvÀnder sig av analytisk granskning under revisionen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Intervjuer genomfördes med 15 revisorer pÄ sex olika revisionsbyrÄer. AvgrÀnsningar: Studien behandlar inte revisionsbyrÄ- eller kontorseffekter och inte heller hur enskilda revisorers erfarenhets- och personlighetseffekter pÄverkar anvÀndandet av analytisk granskning.Slutsats: DÄ revisorerna lÀgger skilda innebörder i begreppet analytisk granskning bör begreppet indelas i underbegrepp sÄ att en större förstÄelse kan uppnÄs.

Regeringens senaste arbetsmarknadsreform som riktar sig mot nyanlÀnda invandrare har brister. VÄr granskning visar att systemet Àr krÄngligt och kontrollen Àr dÄlig. Dessutom omfattas inte en mÀngd behövande mÀnniskor av reformen..

The aim of this study is to investigate how new knowledge, discovered and translated by the archaeologist, is transferred to the public by examining the question posed to the archaeologist by ?la?nsstyrelsen,? the county administration office.Since there can be no mediation of knowledge without an understanding of its perception, I pay a visit to the cognitive sciences in order to answer what knowledge is and how it functions in regards to contract archaeological results.I argue that the current structure of mediation, in regards to archaeological knowledge, is in need of the same quality control that is demanded by the contractors in regards to standard archaeological procedures. When presenting archaeology to the public, consideration needs to be paid to the different targets groups of society. The importance of national directions rather than regional translations for mediation of archaeology is stressed by the author. This needs to be carried out through a change of the questions posed to the contracted archaeologists by the county administration in their ?fo?rfra?gningsunderlag,? the order specification for archaeological investigations. .

Sammanfattning Uppsatsens titel: DelĂ„rsrapporter- Hur viktig Ă€r granskning för trovĂ€rdigheten? Seminariedatum: 17 januari 2002 Ämne/kurs: Kandidatuppsats i redovisning, 10 poĂ€ng Författare: Mats Eriksson Mary Johansson Caroline Karlsson Gustaf Sandberg Handledare: Fredrik Ljungdahl Företag: Active Biotech, Andersen, Aspiro, Axis, Deloitte & Touche, Ernst & Young, KPMG, Switchcore Sex nyckelord:Informationsgivning, delĂ„rsrapporter, översiktlig granskning, regleringar, utveckling, assurance Syfte: VĂ„rt syfte med uppsatsen har varit att besvara följande frĂ„gor: PĂ„ vilka grunder tas beslut om granskning? Har granskade delĂ„rsrapporter högre trovĂ€rdighet? Finns det nĂ„gon alternativ metod, förutom granskning, som kan garantera tillförlitlighet i delĂ„rsrapporter? Metod: Vi har valt att genom abduktion behandla granskning av delĂ„rsrapporter ur revisorers och företags perspektiv. För att samla in empiri har vi gjort intervjuer med bĂ„da grupperna. Denna har vi sedan analyserat tillsammans med annan primĂ€r data för att komma fram till vĂ„ra slutsatser. Slutsatser: Vi anser inte det nödvĂ€ndigt med utökad reglering av granskningen av delĂ„rsrapporter.

- En granskning av Kairos Future. I SĂ€ffle sparar kommunen pengar genom att slĂ€cka var tredje gatlykta utanför centrum och tĂ€nker flytta delar av gymnasieskolan till ÅmĂ„l. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen pĂ„ ett pĂ„gĂ„ende visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan dÀr han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna fÄ för konsekvenser för skolvÀsendet, frÀmst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna Àn Àr. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar pÄ en för snÀv uppfattning om kommunitarismens idéer och dÀrför inte ger stöd Ät hans tes..

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument pÄ lokal nivÄ. Antagandet att vÀl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkrÀva ansvar av bÄde politiker och tjÀnstemÀn genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer Àr komplexa och dÀrmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte Àr en rÀttvisande bild av verkligheten bekrÀftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer Àr komplexa och att dess informella strukturer och normer gör ansprÄk pÄ utformning av kommunen dÀr den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och dÀrmed sÀkerstÀlla att inga beslut fattas i ett ansvarsmÀssigt tomrum.

De skattepliktiga informationsutbytesregelverken finns till för att lÀnder ska ha möjlighet till en korrekt beskattning av sina medborgare. Det hÀr arbetet Àr en granskning av hur bra de skattepliktiga informationsutbytesregelverken fungerar i praktiken. För att granska effektiviteten har jag granskat informationsutbytesavtalen mellan Sverige och tre före detta ansedda skatteparadis, Luxemburg, Liechtenstein och Schweiz..

MiljötÀnkande och samhÀllsansvar fÄr allt större uppmÀrksamhet i dagens samhÀlle. UtifrÄn det tvingas företag till en större medvetenhet betrÀffande dess samhÀllsansvar. Till följd av det upprÀttar allt fler företag separata hÄllbarhetsredovisningar som innefattar dessa aspekter. Det faktum att företag som tar samhÀllsansvar kan fÄ ett gott anseende hos intressenter har gjort att det uppstÄtt en iver att dra nytta av denna möjlighet. Ivern att pÄ detta sÀtt uppnÄ en konkurrensfördel har lett till att mÄnga hÄllbarhetsredovisningar mer liknar reklambroschyrer Àn redovisningar som genomgÄtt en oberoende granskning.

En granskning av fyra tidningars rapportering om statssekreterare Lars Danielsson efter flodvÄgskatastrofen 2004. Mediernas granskning av statsminister Göran Perssons statssekreterare Lars Danielsson efter flodvÄgskatastrofen I Sydostasien var omfattande och tonen bitvis hÄrd. Men hur sakliga var medierna, baserat pÄ de statliga utredningar som utredde Lars Danielsson, i denna rapportering? Hade medierna den sjÀlvstÀndiga och eget granskande hÄllning, som vi medborgare har rÀtt att utkrÀva av dem?.

Den 24 oktober 2012 utför samhÀllsprogrammet Kalla Fakta en kritisk granskning av modeimperiet H&M, dÀr man ifrÄgasÀtter H&M:s handlande angÄende levnadslönerna för textilarbetarna i deras produktionslÀnder. I denna uppsats Àr syftet att undersöka om H&M valt att försvara sig mot denna granskning i en korrespondens med Kalla Fakta. Det Àr ur ett retoriskt perspektiv intressant att studera hur ett vÀrdsledande förtetag, som H&M, strategiskt vÀljer att svara pÄ denna typ av situation för att försöka Äteruppta sin trovÀrdighet. I denna studie har jag med hjÀlp av retorikens statuslÀra och William L. Benoits apologia-teorier, kunnat konstatera att H&M anvÀnt sig av olika försvarstrategier som  förÀndras över tid i korrespondensen.  I denna studie har jag Àven kunnat konstatera att korrespondensen Àr en del av H&M:s ÄterhÀmtningsarbetet i försök att förstÀrka deras ethos och till viss del reducera den bild som Kalla Fakta valt att mÄlat upp av företaget..

Att fÄ dö i lugn och ro - en granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL tar tag i ett omrÄde inom vÄrden som kallas behandlingsbegrÀnsningar. O-HRL Àr en markering som lÀkare kan sÀtta i patientjournalen och som innebÀr att patienten inte ska ha hjÀrt-lungrÀddning vid hjÀrtstopp. Anledningen Àr att patienten Àr för gammal och/eller sjuk för att gagnas av ingreppet. Genom tvÄ egna undersökningar blottlÀggs brister i rutiner och en osÀkerhet kring vad som gÀller pÄ landets sjukhus. HÀr belyses ett omrÄde dÀr det Àr svÄrt att formulera riktlinjer och oklart vem som egentligen bÀr ansvaret för att systemet inte fungerar..

VÄrt syfte har varit att undersöka om lÀromedel i svenska förmedlar stereotypa könsroller pÄ ett medvetet eller omedvetet sÀtt genom bilder. Vi har granskat nio lÀromedels bilder och deras relation till text samt utforskat den dominerande normen ur ett genusperspektiv. Vi fann att pojkar Àr den dominerande normen i böckerna och att det förekommer stereotypa framstÀllningar av sÄvÀl flickor som pojkar i bilderna..

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur den externa revisorn önskar att styrelsens rapport angĂ„ende den interna kontrollen ska granskas, samt hur denna granskning ska rapporteras. MĂ„let Ă€r att utveckla ett förslag med egna modeller för hur den externa revisorns granskning och rapportering kan utformas inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning. Uppsatsens huvudfrĂ„ga Ă€r: Hur vill de externa revisorerna, i rollen som utförare av tjĂ€nsten, att granskningen och rapporteringen angĂ„ende styrelsens rapport betrĂ€ffande den interna kontrollen ska utformas? Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen. Den empiriska undersökningen bygger pĂ„ fem intervjuer med auktoriserade revisorer frĂ„n de fyra största revisionsbyrĂ„erna; Deloitte, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers.